Onsdag 7 juli 2010.
Äntligen, dyningarna nästan helt borta!
Det blir lugn segling till en av Portugals vackraste ankringsvikar, Portinho de Arrábida. Det ligger vid foten av en bergsrygg med sandstränder, restauranger och barer. Som sig bör blåser det kuling från stranden och 2 sjömil ut. Vi ankrade kl 18 och vinden har i skrivande stund kl 22.30, ännu ej lagt sig.
Jo jag sa att vi ankrade, men ankaret hann knappt landa på botten förrän en stor RIB med 3 Policia Maritima kom ut och påpekade att det numera var ankringsförbud och att man skulle använda de gulfärgade bojarna som fanns utplacerade lite här och var. Självklart lyder vi och tar upp ankaret, tar upp en gul boj med båtsaken, men det blåser kuling och på något vis hamnar ena tampen från bojen under båten, så vi ligger stenhårt fast tvärs vinden. Inget att göra, tampen som sitter fast på båten sitter stenhårt, 10 tons tryck! Äh, vi avvaktar tills det lugnar sig, resonerar vi, och lagar lite mat. Under måltiden smäller det till, vi rusar upp på däck, och se, tampen till bojen har gått av! Vi driver! Snabbt på med motorn. Det löste sig, vi styr upp mot en annan boj och får med båda tamparna denna gång.
Efter avslutad måltid, kommer en segelbåt och styr upp mot mot bojen som vi slitit sönder tamparna på. Dom är för långt borta, och som sagt det blåser kuling, så vi kan inte varna dom att bojen är kass. Dom fiskar upp bojen och försöker fästa en egen lina på tampen till bojstenen, dom misslyckas och repet fastnar i deras roder. Dom fick dyka för att komma loss, sedan tog det 3 gånger till innan dom lyckades trixa till en förtöjning, tänk att dom inte testade en annan boj?!
Distans: 37 M / 6 h, medelfart 6,2 kn (Totaldistans 2.243 M)
Fm sol +25, em sol +29, vatten +18
Vind NV 2-4 m/s
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar